Rotemansarkivet. Sök uppgifter om personer som bodde i Stockholm 1878-1926. Du kan bland annat få reda på yrke, civilstånd och flyttningar.

Stockholm växer som aldrig förr. Våra ambitioner är höga. Nu söker vi dig som vill vara med och forma morgondagens Stockholm. Vi är öppna, vi är nytänkande och vi visar och skapar tillit. Det är vår gemensamma värdegrund i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning som inspirerar både vardag och utvecklingsarbete hos oss.

Register till mantalslängder och mantalsuppgifter 1901-1935: Volym De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida. I och med uppdateringen av Befolkningen i Sverige fram till 1930 passerar ArkivDigital totalt 100 miljoner registerposter, enkelt tillgängliga för alla med ett Allt-i-ett abonnemang och för det mesta med en länk direkt till originalkällan. Stockholms rotemansarkiv nu som databas Det har tagit 40 år och kostat flera hundra miljoner kronor, men nu är den äntligen klar – databasen över Stockholms rotemansarkiv. Omkring 1,4 miljoner poster finns med.

De äldsta handlingarna i arkivet upprättades i Stockholm i slutet av 1300-talet. Idag är Stadsarkivet en av världens mest moderna arkivmyndigheter med ansvar för stadens information på många olika typer av mediabärare: papper, fotografier, film, ljudband och digitala format. Om Rotemansarkivet vid Stockholms stadsarkiv, som överförs till dataregister.. Rotemannainstitutionen svarade för folkbokföringen i Stockholm mellan åren 1878 och 1926. Mellan åren 1878 och 1926 var Stockholm indelat i rotar. I varje rote skulle det bo ungefär 10.000 personer.

Rotemansarkivet Lär Dig hitta rätt bland befolkningen i de besvärliga Stockholmsarkiven.

Idag finns rotemännens uppgifter om den tidens stockholmare bevarade i Rotemansarkivet. Sedan slutet av 1970-talet har personal vid Stockholms stadsarkiv arbetat med att föra över uppgifterna i Rotemansarkivet till en databas.

ex.namn, födelsedatum eller orter. I Stockholms stadsarkiv och Rotemansarkivet finns större delen av huvudstadens befolkning 1878-1926. I registret hittar man uppgifter om nästan alla personer som någon gång bodde i Stockholm. Här på webbplatsen kan du söka efter de som bodde på Södermalm, Gamla Stan, Kungsholmen och delar av Norrmalm och Östermalm med flera.

4 nov 2018 Hej Här är bra tips för släktforskning i Stockholm som kan vara ganska svårt. https://stadsarkivet.stockholm.se/hitta-i-arkiven/i-arkiven/rotemansarkivet/ Sök Tillbaka till sök. Samma individ. Samma hushåll. Samma s

Rotemansinstitutionen var en kommunal organisation för folkbokföring . I Stockholms stad inrättades systemet 1878 och avvecklades 1926. Föd.dat (ÅÅÅÅMMDD) Fler sökalternativ. Titel Du söker dina släktingar och förfäder genom att skriva in till exempel namn, födelseår och ort. När du har hittat personen du söker kan du klicka på länken till källan för att komma direkt till rätt sida i mantalsboken.

Arkiv, register och databaser. Här kan du utforska de digitiserade arkiven i Hitta i arkiven.
Softwerk wordpress theme

Mellan åren 1878 och 1926 var Stockholm indelat i rotar. I varje rote skulle det bo ungefär 10.000 personer. 1878 fanns det 16 rotar, år 1926 hade antalet stigit till 36 rotar.

Postadress. Box 22063. 104 22 Stockholm.
Organizational management certificate

scandic hotell västervik
fronter strangnas kommun
jobba som larare pa distans
indienfond nordea
gymnasieskolor haninge

Rotemansarkivet – Stockholmare 1878-1926 Postat 19 augusti, 2012 av Agneta I Stockholms stadsarkiv och Rotemansarkivet finns större delen av huvudstadens befolkning 1878-1926. I registret hittar man uppgifter om nästan alla personer som någon gång bodde i Stockholm.

Sök uppgifter om personer som bodde i Stockholm 1878-1926. Du kan bland annat få reda på yrke, civilstånd och flyttningar. Sök i arkiven Söktips. Här kan du samsöka i Nationell Arkivdatabas och Digitala forskarsalen. 104 22 Stockholm: Telefon: 08-508 28 303: Webbplats När befolkningsmängden ökade i Stockholm under andra delen av 1800-talet hade kyrkan ingen möjlighet att göra husförhör eller sköta folkbokföringen vilket var brukligt på landsbygden. Mantalslängderna, Kronotaxeringslängderna och rotemansarkivet (1878–1926) är därför innehållsrika källor för att följa personer i Stockholm.